När humanismens fördämningar brister

  Uppläsning av ett kapitel ur "När humanismens fördämningar brister". Boken handlar i huvudsak om högerradikalisering av debattörer, ledarsidor och politiska partier, men den är också ett nedslag i ett Sverige under förändring. Just det här kapitlet är det mest personliga i boken. Jag försöker beskriva solidaritetens kärna, kulturens betydelse, tillitens kraft och segregationens söndrande effekt för hela samhället. Vi blir alla förlorare när vi slutar gå tillsammans.

Sverige. Sommaren 2022. En man knuffas ner på spåret i Hökarängen precis innan ett tåg letar sin in på stationen. Kvinnan bakom mordförsöket förklarar i efterhand gärningen med att han "ju var svart". För oss som tror på ett samhälle där alla är lika mycket värda oavsett ursprung, religion, kön, ålder, sexualitet eller hudfärg är förklaringen otillräcklig. För de som har köpt den yttersta högerns argument om att vi har för många muslimer och invandrare i det här landet är gärningen nog lättare att förstå. Särskilt för de som förknippar invandring med hudfärg. Inte för att de skulle erkänna det. Nej då. De förfasas precis lika högt som alla andra över gärningen som utförts av "en psykiskt sjuk person". I det här fallet är hälsotillståndet viktigt för dem att lyfta fram. Allt för att ta blicken från rasismen. Som om det inte går alldeles utmärkt att vara både psykiskt sjuk och rasist. Som om det inte går alldeles utmärkt att också påverka och radikalisera psykiskt sju...

För ungefär ett år sedan kommenterade dåvarande statsminister Stefan Löfven svensk flyktingpolitik. Rösten var bestämd. Formuleringen var precis. "Vi ska aldrig tillbaka till 2015." Sedan dess har Anders Ygeman sagt samma sak fast med den lilla språkliga förskjutningen "vi ska inte tillbaka till 2015". Ur Morgan Johanssons mun blev formuleringen istället "vi ska inte tillbaka till den situation vi hade 2015." Så vilken situation hade vi egentligen 2015? Vad är det med just det årtalet som är så förkastligt för svensk socialdemokrati och en stor del av hela det politiska etablissemanget att det har blivit ett mantra som upprepas om och om igen? Kriget i Syrien bröt ut 2011 och briserade i en fullskalig flyktingkatastrof någonstans 2014/2015. Kriget har skördat mer än 400 000 människoliv. Tolv miljoner människor, mer än halva landets befolkning, har drivits på flykt. En bråkdel av dessa sökte sig under 2014 och 2015 till Sverige, vilket resulterade i att 20...